Webbkarta

Forskning

Forskningen vid institutionen är indelad i olika forskningsgrenar

Svenska språket
Svenska som andraspråk
Nordiska språk
Språkvetenskaplig databehandling
Lexikologi

Inom svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk ges det utrymme för många olika forskningsintressen. För närvarande ligger tyngdpunkten på modern svenska och svenska som andraspråk. Några av forskningsinriktningarna kan sägas vara mer beständiga än andra: Språkvetenskaplig databehandling och Språkbanken; Lexikaliska institutionen och Institutet för svenska som andraspråk (ISA). Annan forskning som är framträdande på institutionen varierar mer över tid. Just nu är det framför allt grammatisk forskning, t.ex. dialektologisk syntaxforskning, som många är engagerade i.

Svenska språket och Nordiska språk

Modern svenska kan karakteriseras som studiet av den nutida svenskans struktur och användning. I centrum ligger nusvensk grammatik och semantik men hit hör även deldiscipliner som språksociologi, språkvård, stilistik, retorik och språkinlärning, det senare speciellt i fråga om svenska som andraspråk, där naturligt nog även språkpedagogik och språkdidaktik ingår som integrerade delar. Grenen nordiska språk skulle då kunna beskrivas som studiet av Norden som språkområde, särskilt de nordgermanska språkens utveckling och inbördes relationer. Till en huvudsakligen språkhistorisk kärna kan knytas många delvis olikartade deldiscipliner som nordisk filologi, ord- och namnforskning, runologi samt den nordistiska språkforskningens egen historia. Även de moderna nordiska språken (vid sidan av svenskan) studeras givetvis inom grenen nordiska språk, medan dialektologin har naturlig hemortsrätt i båda grenarna.

Språkvetenskaplig databehandling

Språkteknologi är ett av GU:s styrkeområden, och forskningsverksamheten i språkteknologi är organiserad i Centre for Language Technology (CLT), som samlar forskare från två fakulteter och fyra institutioner vid GU. CLT har erhållit strategiska medel för tre års forskningsverksamhet (2009–2012).

Språkvetenskaplig databehandling hör hemma inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet språkteknologi, där man studerar språk och språkanvändning i syfte att få datorer att hantera språk på det sätt som man tänker sig att människor gör, d.v.s. ytterst med förståelse av innehållet i texter och annan språkproduktion. Inom språkvetenskaplig databehandling arbetar man främst med det skrivna språket, framför allt i form av stora textmaterial (korpusar). På basis av sådant empiriskt språkmaterial utvecklar man lexikon och andra språkliga kunskapsbaser och verktyg för användning inom språkteknologi och andra discipliner. Tyngdpunkten i forskningen ligger således på dessa s.k. lingvistiska resurser och deras användning i forskning och undervisning. Bland viktiga tillämpningsområden kan nämnas informationsförädling, datorstödd språkinlärning och korpuslingvistik.

Lexikaliska institutet

Lexikaliska institutet skriver bl.a. Svenska ordbok och Svenska Akademiens ordlista, vilken också har utvecklats för att kunna användas digitalt. De olika upplagorna av SAOL bearbetas nu för att läggast till grund för en större historisk studie av utvecklingen av ordförrådet Genom att skanna in äldre upplagor av SAOL kan man följa ordförrådet i ordlistan genom tiden, liksom de skilda lexikografiska principerna. Detta kommer också att ligga till grund för ställningstagande om hur man kan förbättra ordlistan i framtiden.

Ett grundläggande forskningsmaterial vid Lexikaliska institutet, liksom vid mycket annan forskning vid institutionen, är den s.k. Språkbanken, där stora textkorpusar av olika slag samlas och bearbetas för att kunna användas i forskning.

Vid institutionen finns också det stora lexikonprojektet Is-Lex, som har till syfte att etablera en isländsk-svensk nätordbok. Ordboken baseras på en isländsk orddatabas som sedan översätts till svenska, danska respektive norska.

ISA

Institutet för svenska som andraspråk (ISA) bildades 1997 och har till uppgift att befrämja ämnet svenska som andraspråk genom att både bedriva forskning inom ämnet samt i nära kontakt med skolväsendet öka kompetensen inom ämnet i skolans värld. ISA bekostar för närvarande ett antal skolutvecklingsprojekt där man bl.a. undersöker hur man kan använda webbaserade verktyg i undervisning i svenska som andraspråk. Andra projekt tar fasta på andraspråkselevers skrivutveckling och ordförrådsutveckling Man studerar också ordförrådet i läroböcker, och hur det gestaltar sig för elever som inte har svenska som modersmål.